Vetenskapsmarknadsföring

Hur kan en forskare få över 100 000 följare på twitter? Det fick vi höra av Conrad Hackett när han i fredags föreläste på Vetenskapernas hus i Helsingfors på ett seminarium om vetenskapskommunikation. Det första är förstås att twittra på engelska. Men Hackett berättade också mycket om hur man arbetar på Pew Research Center, som har mycket stort genomslag i amerikansk offentlighet och även globalt. En viktig del av arbetet är att arbeta med kommunikationen. För olika utredningar och projekt har man olika målgrupper: ibland vill man nå ut till allmänheten, men ibland kan målsättningen vara att bara få till stånd diskussioner med vissa nyckelpersoner. Budskap, format och media väljs enligt det.

Att planera kommunikationen är en viktig del av arbetet. Vem vill man nå och hurdana bevis och fakta behöver man lyfta fram för att kunna berätta den berättelse (den argumentation) man vill förmedla? Man använder sig av både omfattande rapporter, korta presentationer, twitter och bloggar. Då man vill nå ut till en större publik satsar man väldigt mycket på enkel grafik. Vid institutet finns nästan lika mycket grafiker och journalister, som forskare. Man arbetar länge med texterna och funderar alltid noga på hurdan grafik som kan behövas. Man skriver tillsammans och sätter tid och resurser på att formulera sig klart och tydligt.

Hackett betonade mycket samarbetet med journalister. Till exempel brukar man ge pressmeddelanden och info i god tid till media före man går ut med en nyhet. Man ger en embargotid, så att journalisterna hinner sätta sig in i materialet och till exempel göra intervjuer i lugn och ro före publiceringsdatum. Man strävar till nära kontakter till media och en aktiv diskussion. Också inom organisationen finns journalister, som hjälper med att skriva. Hackett menade att det är bara för forskare att leva med det faktum att mediaproffsen klarar av att formulera saker bättre, utan jargong. "Vi använder löjligt mycket tid på att skriva", sade han. Med grafikernas hjälp sammanfattar man de viktigaste resultaten till enkel grafik som lätt kan distribueras via twitter och andra sociala medier.

För trovärdigheten är det viktigt att vara mycket objektiv i den information man för fram och helt skala bort alla värderande uttryck, man vill bara kommunicera kalla fakta. Eftersom PEWs material är så väl genomarbetat och presenterat tar också beslutsfattare det gärna till sig och använder det och sprider det vidare.

På Twitter sprider Hackett mycket information i form av grafik, forskningsrön och fakta, både egna och andras. Då man kuraterar forskning är det bra att berätta varför man tycker något är intressant, vad biffen är. Hackett sade att han använder kanske en halvtimme om dagen på sociala medier. Så det tar faktiskt inte så mycket tid. Det som tar tid är att bearbeta vad man vill ha sagt och det görs alltid som teamarbete.

Är det rätt och riktigt att nästan hälften av resurserna går till kommunikation? Ta ännu den del av tiden som går till administration, så blir det inte väldigt mycket tid kvar till själva forskningen? Å andra sidan: vad är det för vits att forska om ingen läser det man skriver?



Liikutu tiedosta – Miksi tiedettä pitää yleistajuistaa? from Kaskas Media on Vimeo.